Visst kan Sverige erkänna Västsahara!

Skapad: 2009-02-19, Senast uppdaterad: 2009-03-18

 

Sedan 1975 ockuperas Västsahara av Marocko i strid med upprepade beslut i FN, Internationella domstolen och Afrikanska Unionen (AU). Marocko bryter mot alla folkrättsliga regler. I praktiken agerar dock inte världssamfundet och EU har länge med Frankrike i spetsen på olika sätt stött Marockos kriminella politik.

Svenska regeringen fördömer Marockos agerande och säger sig ha försökt att tala med marockanerna. Den tysta diplomatin har misslyckats totalt och därför krävs andra metoder.

Då den demokratiska folkomröstningsvägen är stängd eftersom Marocko, till skillnad från Sovjet i Baltikum 1991, inte tillåter ett referendum återstår att sätta press på Marocko genom att erkänna Västsahara (SADR) som en självständig stat. Regeringens invändning mot detta är att SADR bara kontrollerar 1/3 av territoriet. Men enligt den nya tolkningen av kontrollkriteriet krävs ej längre total kontroll före ett erkännande.

Efter att upprepade gånger ha erkänt stater utan vederbörlig kontroll, som Angola, baltstaterna, Kroatien, Georgien och Kosovo, har regeringen tvingats omtolka kontrollkriteriet och gett det en mer realpolitisk prägel.

En genomgång av UD-dokument ger vid handen att numera kan en ny stat erkännas i syfte att hjälpa dess regering att få kontroll över sitt territorium. Den folkrättsliga grunden är bl.a. ett FN-beslut som möjliggör intervention i en stat för att skydda minoriteter och upprätthålla dess självbestämmanderätt. Den nya principen tar över det folkrättsliga kravet på fast kontroll.

Alla de omständigheter som enligt UD krävs för ett erkännande föreligger i fallet Västsahara. SADR är en internationell aktör och en nation och har därmed rätt att kräva skydd av sitt territorium och erkännande av suveränitet. Dess befrielserörelse är erkänd av FN som den enda representanten för landets befolkning. FN har även flera gånger konstaterat att självständigheten har folkets stöd.

SADR:s rätt till självbestämmande erkänns av det internationella samhället i form av FN, Internationella domstolen och AU. Fler än 60 stater erkänner dessutom dess självständighet. Särskilt viktigt är att SADR erkänns av de stater som har de längsta gränserna mot Västsahara (Algeriet, Mauretanien) över vilka alltså SADR har kontroll. SADR är, trots de försvårande omständigheterna, en demokratisk statsbildning, som respekterar de mänskliga rättigheterna och vill ha en fredlig lösning.

Realpolitiskt skulle ett erkännande inte innebära ett hot mot Sveriges säkerhet eller ekonomi. Däremot innebär ett icke-erkännande ett hot mot Sveriges trovärdighet i utrikespolitiken, som sägs skall främja folkrätten och motverka terrorismen.

En växande svensk opinion, med riksdagsledamöter i alla partier, kräver dessutom ett erkännande. Då ett sådant är en fredlig metod att främja självständighet är det ett stöd för en fredlig lösning på konflikten.

SADR är ingen utbrytarstat då ingen erkänner Marockos rätt till området. Inget behov finns alltså att återkalla ett tidigare erkännande. Folkrätten ger Sverige rätt att själv avgöra om och när ett erkännande skall verkställas.

Erkänn SADR nu! Det är i världssamhället inte ett isolerat beslut och med skicklig diplomati kan Sverige få med sig andra europeiska stater. Det är också viktigt att stoppa EU:s planer på att ge Marocko “advanced status” med EU.

Ingvar Flink, fil.dr i historia och aktiv i Uppsala Afrikagrupp

Se hela underlaget för resonemangen:

BilagaStorlek
Kosovo vs Västsahara.doc89.5 kB


Sexton länder finns kvar på FNs avkoloniseringslista

Storbritannien administrerar tio: Anguilla, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna, Cayman-öarna, Falkland-öarna, Montserrat, St Helena, Turks och Caicos-öarna, Gibraltar och Pitcairn.
USA administrerar tre: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa och Guam.
Frankrike administrerar Nya Caledonien,
Nya Zealand administrerar Tokelau, och
Marocko ockuperar Västsahara, men formellt har forna kolonialmakten Spanien inte lösts från sitt administrationsansvar.