Vad betyder MR? EU-parlamentariker frågar Ashton – Brahim Dahane frågar Dig

Skapad: 2012-11-15, Senast uppdaterad: 2012-11-15

- Har EUs ”utrikesminister” Catherine Ashton under sitt besök i Rabat nyligen tagit upp de övergrepp mot västsahariska fredsaktivister och fredliga demonstranter som begåtts av de marockanska myndigheterna under hösten? Det frågar 30 EU-parlamentariker från fem av de politiska ”grupperna” i Parlamentet, med bl a Åsa Westlund, S, och Mikael Gustafsson, V, i ett brev till Ashton. Brevskrivarna refererar till de attacker på demonstrationer som skett i oktober, utvisningen av 10 internationella MR-observatörer samt den uppskjutna rättegången mot de fängslade från fredslägret Gdeim Izik.

Samtidigt publicerar engelska Guardian ett budskap från Brahim Dahane, en av centralfigurerna i den västsahariska frihetsrörelsen, och bl a mottagare av det svenska Per Anger-priset 2009. Där berättar Dahane om de ständiga trakasserier, förödmjukelser och övergrepp som den västsahariska befolkningen utsätts för, men också om det obrutna motståndet mot ockupationen. Budskapet avslutas med en lågmäld men intensiv förhoppning: Vi hoppas resten av världen kommer att ställa upp i solidaritet med oss!

Frågorna till EUs Vice President/Höga Representant Catherine Ashton är grundläggande:

- Har EUs Vice Presidenten/Höga Representanten Catherine Ashton, under den dialog som förs mellan EU och Marocko samt under besöket nyligen i Marocko, begärt information från Marocko om det våld mot det västsahariska folket, som ostraffat utövas av marockansk polis och personer i de ockuperade delarna av Västsahara?

- Fördömer Vice Presidenten/Höga Representanten dessa våldsdåd mot det västsahariska folket och de utvisningar som skett av internationella observatörer?

- I ljuset av dessa händelser, anser Vice Presidenten/Höga Representanten att Marocko på ett uppenbart sätt bryter mot Artikel 2 i Associationsavtalet som kräver att båda parter ständigt respekterar grundläggande demokratiska principer och grundläggande mänskliga rättigheter i såväl sitt inrikes som utrikes handlande?

Det är frågor som också medlemslandet Sverige, som valt folkrätten som profilfråga i Västsahara-konflikten, har skäl att instämma i och begära klargörande svar på.