Mänskliga rättigheter i Västsahara - bakgrund

Skapad: 2009-04-02, Senast uppdaterad: 2013-04-26

Mänskliga rättigheter i det ockuperade Västsahara

Världens två främsta organisationer för de mänskliga rättigheterna, Amnesty International och Human Rights Watch fördömer båda den marockanska statens övergrepp på det västsahariska folket. I december 2008 publicerade Human Rights Watch också en 200 sidor lång rapport om situationen i det ockuperade Västsahara och flyktinglägren i Algeriet.

I sin landrapport för Marocko 2008 konstaterar Amnesty International att marockanska myndigheter begått flera övergrepp på västsaharier i den ockuperade delen av Västsahara. Tillsammans med flera marockanska oppositionella begränsades västsaharierna yttrande-  och föreningsrätt. All kritik mot det marockanska kungahuset, inklusive tal om ett fritt Västsahara, tystas också.

Många västsaharier, även minderåriga, har fängslats, torterats och utsatts för övergrepp bara för att de deltagit i demonstrationer mot den marockanska ockupationen av Västsahara. Marockansk polis har slagit ner på och med våld skingrat demonstrationer för ett fritt Västsahara eller krav på en folkomröstning. Många av de demonstrerande har varit studenter på marockanska universitet. De har misshandlats av polisen och i flera fall dömts till fängelse för våld mot tjänsteman, trots att de bara deltagit i fredliga demonstrationer. Detsamma gäller flera västsahariska människorättsaktivister för att de varit medlemmar i förbjudna organisationer. Deras organisationer har aldrig registrerats på grund av en långsam och utdragen byråkrati. Andra organisationer har inte ens fått chans att samlas för möten efter att de nekats tillstånd av myndigheterna.

Även Human Rights Watch menar att Marocko förbjuder fredliga demonstrationer och vägrar erkänna västsahariska människorättsorganisationer. Förutom att regelbundet trakassera västsahariska aktivister misshandlar polisen västsahariska demonstranter, tvingar dem att skriva under falska vittnesmål och sänder västsaharier i fängelse utan rättvisa rättegångar. Marocko har omfattande hinder för en fri samhällsdebatt, t ex i media, enligt rapporter från Reportrar utan gränser, och finns också långt ned på organisationens pressfrihetslista. Regimens tryck mot pressen är dock främst ekonomiskt, övertramp bestraffas oftast med höga böter. Ett visst utrymme för kritik har också tolererats, eftersom mindre än 1 % av befolkningen har tillgång till tidningar. Mot slutet av 2009 har emellertid klimatet för pressfrihet hårdnat betydligt.

Enligt marockansk lag är det ockuperade Västsahara en del av Marocko, varför marockanska lagar ska gälla även där och för de västsaharier som lever i det ockuperade Västshara och i Marocko. Human Rights Watch konstaterar att så inte är fallet. Myndigheter och polis kan ostraffat begå övergrepp på det västsahariska folket.

Human Rights Watch namnger flera marockanska poliser som blivit anklagade för flera övergrepp på västsaharier. Ingen av dem har fått stå till svars. Enligt Marocko bryter de västsahariska aktivisterna mot de marockanska lagar som försvarar landets territoriella integritet. Man menar att de som engagerar sig i frågan om ett fritt eller autonomt Västsahara, eller jobbar för rätten till folkomröstning i Västsaharafrågan, egentligen jobbar för Polisario och är terrorister.

Varken Amnesty International eller Human Rights Watch tar ställning för eller emot ett fritt Västsahara, utan granskar bara övergrepp på de mänskliga rättigheterna.

Om Amnesty och Human Rights Watch som källor
Amnesty International är en politiskt och religiöst obunden internationell organisation som jobbar för försvaret av de mänskliga rättigheterna i hela världen. Organisationen grundades 1961 och har fler än två miljoner medlemmar i 150 länder och regioner. Den är ekonomiskt oberoende och finansierar sin verksamhet via donationer och insamlingar. Amnesty International vann Nobels fredspris 1977 och FN:s för de mänskliga rättigheterna 1978.

Den amerikanska enskilda organisationen för de mänskliga rättigheterna, Human Rights Watch, bildades 1988 när de mindre enskilda organisationerna Helsinki Watch (1978), Americas Watch (1981), Asia Watch (1985) och Africa Watch (1988) gick samman. Året därpå bildades också Middle East Watch, som sedan gick upp i Human Rights Watch. Helsinki Watch skapades för att följa upp det arbete som inleddes på Helsingforskonferensen 1973-1975 då 35 av världens länder kom överens om att bland annat leva upp till de mänskliga rättigheterna. Human Rights Watch är politiskt och religiöst obunden och tar inte emot pengar från någon av världens stater. Som en av de deltagande organisationerna i den internationella kampanjen mot landminor fick Human Rights Watch Nobels fredspris 1997. Organisationen har 275 anställda och finns närvarande i flera av världens länder.