Hillevi Larsson och Carl Bildt om Västsahara i Riksdagen

Skapad: 2010-03-28, Senast uppdaterad: 2010-03-28

Hillevi Larsson ställde 9 mars tre frågor till regeringen om Sveriges agerande i EU för ett fritt Västsahara. De gav upphov till en utförlig debatt med utrikesminister Carl Bildt den 26 mars, som gav regeringens syn på fiskeavtalet, folkrätten, erkännande och insatser för mänskliga rättigheter. Hillevi Larsson pekade på riskerna med att vänta på förhandlingsresultat, och krävde mer aktiva åtgärder från Sveriges sida.

Carl Bildt gav en bred bakgrund och betonade att Sveriges utrikespolitik vilar på folkrätten, att Sverige står fast vid det västsahariska folkets rätt till självbestämmande och att Sverige stöder FNs och generalsekreterarens förhandlingsarbete.

Hillevi Larsson konstaterade att västsaharierna vare sig var tillfrågade om fiskeavtalet eller får nytta av det fiske som pågår från EUs sida, vilket är helt emot folkrätten. Bildt påminde om jordbruksministerns krav på information från Marocko om hur fisket kom ursprungsbefolkningen till nytt, men berörde aldrig det folkrättsliga kravet om att inhämta befolkningens godkännande. Det är samma "förenkling" av folkrättskraven som förre fiske-kommissionären fått svidande kritik för.

Hillevi Larsson uttryckte ändå sin glädje över att regeringen arbetade så hårt med fiskeavtalet, och noterade att det finns ett starkt motstånd inom EU från de länder som tjänar på fiskeavtalet.

Ifråga om erkännandet följde debatten kända mönster. Inför Hillevi Larssons uppradande av senare erkännandefall och möjligheter till politiskt handlande gav Bildt snarast bilden av att allt hittills följt gamla kända principer och att ett erkännande inte nu är möjligt.

Hillevi Larsson påminde om den frustration som växer i lägren och i de ockuperade områdena, inte minst bland de unga. Bildt noterade detta, men sa, kanske lite väl lättvindigt, att Marockos överväldigande militära överlägsenhet och Algeriets "kontroll" över lägren i sig på den punkten var en säkerhetsfaktor.

Hillevi Larsson konstaterade att Marocko hela tiden varit den part som förhalat FN-planen, och att "alla utom Marocko var överens". Det skulle kunna gå att hitta en lösning. Hon återkom flera gånger till att det brådskar och att det gäller att handla.

- Det är dags att vi vågar säga ifrån till Marocko, men det sitter långt inne både i EU och FN.

Carl Bildts hållning var att visa på FN och samarbetet inom EU, en hållning som kan analyseras och ifrågasättas, när den nu än en gång redovisats offentligt.

 Läs hela debatten här eller i Kammarens protokoll på Riksdagens webbplats.