Hälsosituationen för lägerbarnen är bekymmersam

Skapad: 2009-02-20, Senast uppdaterad: 2010-03-03

Forskarlarm: Undernärda, sjuka barn och mödrar

- 18 % av barnen var undernärda 2008 och 15 % av de gravida kvinnorna hade så allvarlig anemi att de i Sverige skulle fått blodtransfusion. Den viktigaste orsaken var att antalet ransoner till lägren från FNs matprogram (WFP) två år tidigare skars ned från 160 000 till 90000.

Det konstaterade forskare från Norska Kyrkans Nödhjälp och Akershus University College i en stor undersökning. Dessutom registrerades skrämmande höga tal för struma, vilket beror på hög halt av jod i driksvattnet i flera av lägren. I genomsnitt hade 74 % av kvinnorna och 84 % av barnen alldeles för hög halt av jod i blodet.

Nedskärningen av antalet matransoner togs delvis tillbaka efter ett knappt år, och justerades upp till 125 000. Stor skada hade dock hunnit ske på barnen, och även den nya tilldelningen är otillräcklig. Dessutom är sammansättningen av maten fortfarande anpassad till "katastrofläge", inte till att leva på under årtionden, vilket ger felnäringsproblem.

- Den bristfälliga försörjningen är ett brott mot artikel 11 i FNs Deklaration om de mänskliga rättigheterna. som garanterar rätten till mat, säger forskaren och nutritionisten Ingrid Elisabeth Barikmo.

Ransonerna måste bli fler, och kompletteras med bl a fisk, frukt och rotfrukter, Flyktingarna behöver samma näring som vi. Dessutom måste den höga halten av jod sänkas i dricksvattnet.

Ingrid Barikmo föreläste i februari vid två tillfällen i Stockholm. Ladda ned bildserierna - en kortare resp en mer teknisk/detaljerad (obs filer på 11 resp 13 MB). Läs också reportaget i Tidningen Broderskap från ett möte i ABF-huset (uppdelad på sid 1 och sid 2),  Flera av dokumenten från hennes forskning finns nedan som bilagda filer.

Översikt och info-källor 

Livet i lägren är i sig påfrestande både psykiskt och fysiskt, inte minst för barnen. Den katastrofhjälp som World Food Program och andra givare erbjuder ger i längden felnäringsproblem. Dessutom är vattenförsörjningen dålig. Många av de underjordiska källorna innehåller hälsofarliga mineraler. Det är yttre förhållanden som ställer sjukvårdsorganisationen i lägren inför stora utmaningar. En rapport från 2007 redovisar de problem som den höga jodhalten i dricksvattnet skapar, särskilt för mödrar och barn.

En aktuell norsk rapport - Nutritional and Food Security Survey - från oktober 2008 ger en dyster bild av barnens hälsa. Den har nu följts upp med en nutritionsstrategi, utarbetad under ledning av det västsahariska hälsoministeriet, i samverkan med ett antal företrädare för internationella aktörer. Strategin täcker åren 2010-2011, och ska uppdateras vartannat år. Där förespråkas också en bredare "matkorg" för att bättre kunna utnyttja olika givares bidrag. Korgens innehåll beskrivs på spanska. I övrigt är rapporterna nedan på engelska.

Näringsråden till WFP/HCR ocn motsvarande rapport är från år 2000, men fortfarande relevanta.

 

BilagaStorlek
Referat Västsaharamöte Broderskap sid 1.pdf376.22 kB
Referat Västsaharamöte Broderskap sid 2.pdf278.85 kB
Nutrition strategy Saharawi 2009_final.pdf147.57 kB
Saharawi food basket 14nov09.pdf22.49 kB
Iodine_Report-English_March_08 1.pdf1.03 MB
Nut.surv_.Version EN oct_08.pdf716.16 kB
Nutritional Report 2000.doc83.5 kB
Nutritional Advice to the PAM HCR meeting1.doc78 kB
Västsahara kvinnor_barnhälsa SMF.ppt11.27 MB
Västsahara kvinnor_barnhälsa detaljerad.ppt13.54 MB